Bristningsregistret är färdigt att användas!
Nu har vi ett verktyg för att följa upp kvinnor efter förlossningsbristningar avseende komplikationer inom 2 månader efter förlossningen och funktionellt resultat ur kvinnans perspektiv efter 1 år. Resultaten återkopplas direkt till den som suturerat skadan. Kvinnor som behöver ytterligare hjälp kan identifieras och klinikens resultat kan jämföras nationellt.
Vem har utformat frågorna?
En grupp med specialintresserade förlossningsläkare och
bäckenbottenexperter och barnmorskor från hela landet i samarbete
med colorektalkirurg, magtarmläkare och sjukgymnaster.
Vilka patienter?
Kliniken väljer om man vill inkludera enbart grad 3 och
4-bristningar eller även ta med grad 2-skador.
Vem gör vad?
Läkare som syr sfinkterskador fyller i operationsberättelse i
journalsystemet. För att få rätt information även om grad
2-bristningar ska barnmorskor också fylla i operationsmallen. Det
extraarbete som blir för vårdpersonal är att komplettera opmallen
med några extra uppgifter i fritext om den interna sfinktern och
suturmaterial samt att så småningom bedöma patientens svar.
Personal på BB behöver informera kvinnorna om registret och dela ut information och formulär, rutinerna för detta bestämmer man lokalt på respektive klinik.
Övrig administration sköter läkarsekreterare.
Hur börjar man?
Kliniker som idag använder Gynop-registret behöver cirka 1 timmes
webbgenomgång för registeransvarig läkare och sekreterare för att
komma igång samt information till läkare om komplettering av
opmallen och att bedömning av svar från patienter.
Kliniker som inte använder Gynop-registret idag behöver cirka en halvdags genomgång för ansvarig läkare och sekreterare. Den kan tillhandahållas "live" eller som webbutbildning. Därutöver en timmes utbildning lokalt för läkare som ska bedöma svaren.
Vad kostar det?
Utöver lönekostnader för uppstartsutbildning - 120 kronor per
ansluten patient. Det täcker support och återrapportering samt
möjlighet till kontinuerlig lokal resultatuppföljning.
Hur passar Bristningsregistret ihop med Graviditetsregistret?
De kompletterar varandra och är utformade att vara kompatibla till
innehåll och teknik. När GR så småningom är igång kan uppgifter som
redan finns i journalerna föras över automatiskt vilket idag tar
cirka 10 minuter per patient för läkarsekreterare. Det
patientupplevda resultaten efter bristningen finns ju ändå inte
dokumenterade idag utan måste inhämtas från patienten. Det sker via
webbformulär.
Hur gör man för att komma igång?
För information och planering, kontakta Eva Uustal ellergynopregistret@vll.se.
Utbildningsmaterial finns på Gynop.org i Webb-hjälpen.
Bristningsregsitret har tagits fram i samarbete Svensk Förening för Obstetrik & Gynekologi & Svenska Barnmorskeförbundet. Arbetet har pågått sedan 2012 och arbetsgruppen har bestått av gynekolog/obstetriker, barnmorskor, colorectalkirurg, gastroenterolog, och IT-expert. Registret är "testat" under 2013 och är nu färdigt att användas nationellt.
Registeransvarig Bristningsregistret är Eva Uustal överläkare KK Linköping.